Låt inte trist vardag lamslå livet. Det tjänar ändå ingenting till.
Alldeles enkelt är det förstås inte och det är lätt att fastna i destruktiva mönster. I dystra tider som dessa gäller det i stället att ha en fortsatt positiv syn. Och anstränga sig för att göra det bästa av situationen, leta och söka upp ljusglimtarna, "tänka utanför boxen", som det ju heter nuförtiden. Vara öppen. Med alla sina sinnen. Själv har jag inga problem med den saken. Det finns ALLTID händelser som stimulerar glädje.
Ta bara idrott i allmänhet och ishockey i synnerhet.
Jag blir till exempel GLAD NÄR ...
... Leksand vinner. Vilket numera skett ganska ofta.
... Djurgården och Mora förlorar. Också ganska ofta.
... svenska skidåkare och skidskyttar tar medalj i stora mästerskap. Och lyckas de hamna på prispallen är jag nöjd bara de spöar kaxiga norrmän och norskor! Sedan letar jag ständigt efter nya guldkorn.
Tjugofem hittade jag nyligen på en loppis i Vemdalen!
Det låter kanske skumt men inte alls. Jag ska omgående stilla er förhoppningsvis väckta nyfikenhet. För två kronor styck - rena fyndpriset - fick jag köpa 25 gamla nummer av sedan länge avsomnade bildtidningen Se och har en nostalgikick se fram emot så gott som varje kväll. "Blaskan" var min favorit från slutet av 60-talet tills den lades ned, veckan fram till nästa nummer kändes lång, och jag var inte ensam om den känslan. Nu återupplever jag många minnen. Läser med stor förtjusning Gits Olssons kåserier, Janne "Loffe" Carlssons tankar, rysarnovellerna med illustrationer av Hans Arnold, alla gamla historier, roliga teckningar och kastar förstås också en förstulen blick på de halvnakna damer som med dagens mått mätt uppträdde tämligen oskuldsfullt på bild. Det var mer spännande förr.
Chefredaktören Rune Mobergs ledare var ofta utslag av både must och märg och genomgående kontroversiella, vilket skapade tusentals synpunkter från läsekretsen i underblåst debatt.
Det är hur inspirerande som helst att ta del och jag somnar med ett belåtet leende på läpparna. För att omgående se fram mot nästa afton.
För att det ska räcka länge ransonerar jag läsningen. Ändå är jag på väg mot den sista blaskan och då är det bara att ta upp jakten.
Loppishuset i Vemdalen har säkert ett lager.
Så mitt råd är att ni kämpar på och tar vara på varje litet ynka tillfälle att vara glad.
Nalle Weinstock